Vilket minne!

Vår äldste son lägger allt man säger och gör på minnet. Alltså det är galet hur han kan påminna en om en sak som hände för ett halvår/år sedan"Mamma, kommer du ihåg...." låter det ofta här hemma. Något man själv kanske glömt av, men minns igen när han berättar. Det är roligt.

Idag tittade han upp på himlen och pekade på månen och sa: 

Son:"Se mamma" 

Jag: Jag ser, det är halvmåne.

Son: Ja, ibland kan man sitta på  halvmånen och fiska ju!
Jag: Eh..? Hmmm... (tänk tänk, vad menar pojken) just det.

Ja, men det kan man ju!:) Så söt!